Department of Government
 
21 July, 2017

 

Election meeting in Madhya Pradesh, India

Election meeting in Madhya Pradesh, India

   

Research

 

TOLEDO in English

The aim of the TOLEDO project is to explain levels of political tolerance and the absence or presence of violent conflicts among citizens in societies with varying degrees of diversity. The project has a comparative focus on the mediating influence of institutional factors and it will, to begin with, carried out in India, Pakistan, Uganda and Kenya. Provided we receive the necessary funding we wil also carry out studies in Sweden, Poland, the Netherlands, and Germany. The ambition is to use a comparative perspective with coverage of South Asia, Africa, and hopefull even Europe, which is sufficiently wide in order to capture specific key characteristics of the concept of tolerance as well as traits that most likely prevail in political conflict situations in general. The departure point of TOLEDO is the observation that social science research has managed well to show how tolerance among citizens in several Anglo-Saxon countries has been caused by education and economic prosperity. It is also fairly well established that poverty can be strongly related to intolerance. However, much remains to explain regarding intolerance in wealthy countries, as well as tolerance in poor areas. Moreover, at present, we only have some pieces to the puzzle which describes how peaceful coexistence is managed in societies with varying levels of diversity. Our main research questions are: What explains variation in levels of tolerance of individuals in different societies? How are different forms of diversity and tolerance related to conflict as well as peaceful resolutions of conflicting interests, and what role do institutions play in regulating such relationships?

 

TOLEDO på svenska

TOLEDO syftar till att öka kunskapen om vad som orsakar politisk tolerans – vårt erkännande av andra människors rätt att yttra sig och fullt ut delta i det politiska livet, även om det handlar om åsikter vi ogillar. Utgångspunkten är antagandet om att tolerans är en nödvändig förutsättning för ett demokratiskt system. En demokratisk regim utan stöd av ett visst mått av tolerans bland medborgarna löper stor risk att gravitera mot auktoritära styrelseformer.

I ljuset av detta ter sig utvecklingen på flera håll i världen oroande. För det första tycks det vara en allmän tendens att medborgarnas tolerans är på väg att urholkas. En allt djupare klyfta delar nu den muslimska världen och västdemokratierna. Omstrukturerade arbetsmarknader runt om i världen i spåren av ekonomisk globalisering och teknologisk utveckling har lett till större misstro gentemot invandrare i flera länder. Och fortfarande innebär öppna avvikelser från den heterosexuella normen fara för liv och hälsa i stora delar av världen.

Samtidigt tycks socioekonomisk utveckling inte längre vara kungsvägen till demokratiska institutioner och en ökad grad av demokratiska normer. Utvecklingen i länder som Kina och Ryssland talar mot den tidigare allmänt vedertagna moderniseringstanken. En tydligt positiv ekonomisk utveckling föder inte alltid demokrati eller toleranta medborgare.

Vi menar att nyckeln till att förstå denna utveckling, och i vilken riktning den leder, är en ökad kunskap om hur toleranta attityder genereras. Vi är särskilt intresserade av att förstå hur tolerans kan uppstå i fattigare länder där demokratiska institutioner är svaga eller till och med helt saknas. Och vi vil l men projektet bättre kunna förstå varför rika länder med välutbildade medborgare ändå drabbas av intoleranta rörelser. Tidigare forskning har pekat på ett antal faktorer som har betydelse för omfattningen av toleranta attityder såsom grad av läskunnighet, medlemskap i frivilligorganisationer, etnisk tillhörighet, individens ekonomiska situation, religiös och politisk/ideologisk hemvist, förtroende samt kön. Vi menar dock att det finns ett antal uppenbara svagheter med denna forskningstradition. För det första går det att ifrågasätta flera av dessa förklaringsfaktorer på metodologiska, teoretiska och empiriska grunder. För det andra präglas forskningen av en kraftig slagsida åt studier som fokuserar på hur olika individfaktorer påverkar tolerans. Det saknas alltså i all väsentlig mening kunskap om hur den omgivande kontexten – exempelvis de politiska institutionernas funktionssätt eller graden av kulturell och etnisk heterogenitet i samhället – påverkar individernas omfattning av toleranta attityder. Den tredje invändningen rör istället de geografiska gränserna för vår kunskap om toleransens förklaringar. En övervägande majoritet av tidigare forskning är baserad på undersökningar av individer i rika och sedan länge etablerade demokratier, särskilt USA. För att öka vår kunskap om hur toleranta attityder uppstår och betydelsen av sådana normer i demokratiseringsprocesser behövs studier i fattigare länder där demokratiska institutioner saknas eller ännu inte är fullt utvecklade.

För att råda bot på dessa brister kommer TOLEDO de närmaste åren undersöka förklaringar till tolerans bland medborgare i samhällen som alla präglas av lägre grad av ekonomisk utveckling men som skiljer sig åt vad gäller grad av etnisk heterogenitet och demokratisk utveckling. Mer precist avser vi att studera tolerans bland medborgarna i fyra länder – Indien, Pakistan, Kenya och Uganda. Får vi flera anslagsgivare med i båten som kommer vi även undersöka Sverige, Polen, Tyskland och Nederländerna. Pilotundersökningar har genomförts i Indien, Pakistan, Kenya och Uganda, och vi går nu vidare med mer omfattande enkät- och intervjuundersökningar.

 

 

TOLEDO in English

The aim of the TOLEDO project is to explain levels of political tolerance and the absence or presence of violent conflicts among citizens in societies with varying degrees of diversity. The project has a comparative focus on the mediating influence of institutional factors and it will, to begin with, carried out in India, Pakistan, Uganda and Kenya. Provided we receive the necessary funding we wil also carry out studies in Sweden, Poland, the Netherlands, and Germany. The ambition is to use a comparative perspective with coverage of South Asia, Africa, and hopefull even Europe, which is sufficiently wide in order to capture specific key characteristics of the concept of tolerance as well as traits that most likely prevail in political conflict situations in general. The departure point of TOLEDO is the observation that social science research has managed well to show how tolerance among citizens in several Anglo-Saxon countries has been caused by education and economic prosperity. It is also fairly well established that poverty can be strongly related to intolerance. However, much remains to explain regarding intolerance in wealthy countries, as well as tolerance in poor areas. Moreover, at present, we only have some pieces to the puzzle which describes how peaceful coexistence is managed in societies with varying levels of diversity. Our main research questions are: What explains variation in levels of tolerance of individuals in different societies? How are different forms of diversity and tolerance related to conflict as well as peaceful resolutions of conflicting interests, and what role do institutions play in regulating such relationships?

 

TOLEDO på svenska

TOLEDO syftar till att öka kunskapen om vad som orsakar politisk tolerans – vårt erkännande av andra människors rätt att yttra sig och fullt ut delta i det politiska livet, även om det handlar om åsikter vi ogillar. Utgångspunkten är antagandet om att tolerans är en nödvändig förutsättning för ett demokratiskt system. En demokratisk regim utan stöd av ett visst mått av tolerans bland medborgarna löper stor risk att gravitera mot auktoritära styrelseformer.

I ljuset av detta ter sig utvecklingen på flera håll i världen oroande. För det första tycks det vara en allmän tendens att medborgarnas tolerans är på väg att urholkas. En allt djupare klyfta delar nu den muslimska världen och västdemokratierna. Omstrukturerade arbetsmarknader runt om i världen i spåren av ekonomisk globalisering och teknologisk utveckling har lett till större misstro gentemot invandrare i flera länder. Och fortfarande innebär öppna avvikelser från den heterosexuella normen fara för liv och hälsa i stora delar av världen.

Samtidigt tycks socioekonomisk utveckling inte längre vara kungsvägen till demokratiska institutioner och en ökad grad av demokratiska normer. Utvecklingen i länder som Kina och Ryssland talar mot den tidigare allmänt vedertagna moderniseringstanken. En tydligt positiv ekonomisk utveckling föder inte alltid demokrati eller toleranta medborgare.

Vi menar att nyckeln till att förstå denna utveckling, och i vilken riktning den leder, är en ökad kunskap om hur toleranta attityder genereras. Vi är särskilt intresserade av att förstå hur tolerans kan uppstå i fattigare länder där demokratiska institutioner är svaga eller till och med helt saknas. Och vi vil l men projektet bättre kunna förstå varför rika länder med välutbildade medborgare ändå drabbas av intoleranta rörelser. Tidigare forskning har pekat på ett antal faktorer som har betydelse för omfattningen av toleranta attityder såsom grad av läskunnighet, medlemskap i frivilligorganisationer, etnisk tillhörighet, individens ekonomiska situation, religiös och politisk/ideologisk hemvist, förtroende samt kön. Vi menar dock att det finns ett antal uppenbara svagheter med denna forskningstradition. För det första går det att ifrågasätta flera av dessa förklaringsfaktorer på metodologiska, teoretiska och empiriska grunder. För det andra präglas forskningen av en kraftig slagsida åt studier som fokuserar på hur olika individfaktorer påverkar tolerans. Det saknas alltså i all väsentlig mening kunskap om hur den omgivande kontexten – exempelvis de politiska institutionernas funktionssätt eller graden av kulturell och etnisk heterogenitet i samhället – påverkar individernas omfattning av toleranta attityder. Den tredje invändningen rör istället de geografiska gränserna för vår kunskap om toleransens förklaringar. En övervägande majoritet av tidigare forskning är baserad på undersökningar av individer i rika och sedan länge etablerade demokratier, särskilt USA. För att öka vår kunskap om hur toleranta attityder uppstår och betydelsen av sådana normer i demokratiseringsprocesser behövs studier i fattigare länder där demokratiska institutioner saknas eller ännu inte är fullt utvecklade.

För att råda bot på dessa brister kommer TOLEDO de närmaste åren undersöka förklaringar till tolerans bland medborgare i samhällen som alla präglas av lägre grad av ekonomisk utveckling men som skiljer sig åt vad gäller grad av etnisk heterogenitet och demokratisk utveckling. Mer precist avser vi att studera tolerans bland medborgarna i fyra länder – Indien, Pakistan, Kenya och Uganda. Får vi flera anslagsgivare med i båten som kommer vi även undersöka Sverige, Polen, Tyskland och Nederländerna. Pilotundersökningar har genomförts i Indien, Pakistan, Kenya och Uganda, och vi går nu vidare med mer omfattande enkät- och intervjuundersökningar.

 

   

 

Literacy usually makes people more tolerant

Literacy usually makes people more tolerant